Jag blir enormt förvånad över att jag har 38 kvm som är mitt-mitt-mitt, som jag får göra vad jag vill med.
"Och hur i helvete hamnade jag här?" tänker jag när jag går omkring och skrotar.
Jag är ju bara en liten bejbi.
Jag är en sån som går omkring och skrotar.
Jag har ett Willy Wonka-rum och mina föräldrar driver mig fortfarande till vansinne.
Dessutom är jag socialist.
Damn!
Och samtidigt vill jag vill ha en bärbar och nya högtalare.
Jag kommer att köpa mig sånna också eftersom jag är vuxen och ansvarar för mina egna slantar.
Det är helt sjukt.
Och sen när jag köpt dom där grejerna kommer jag att leva ett lite, lite bekvämmare liv. Vad jag nu ska med det till.
Men jag vill inte ha nån jävla bil. Icke sa nicke!
Jag vill hellre ha kul och tycker om att göra saker tillsammans.
Så jag ber folk om skjuts, småpratar, sjunger, leker billekar och tycker att det är trevligt.
Men jag är inte typen som åker på finlandskryssningar. Det kom jag på förra veckan när jag fick frågan.
Jag älskar att åka kommunalt däremot, verka världsvan, som om jag vet exakt vart jag ska - sitter där och tjyvtittar på folk för att se hur dom gör.
Och dom påminner mig om mig. :)