QX Diaries - Kompisarna

Glöm aldrig kompisarna.

Igår slog nåra av mina mig med häpnad.
Och jag HJÄRTAR er!

Jag ringde egentligen J angående en helt annan sak. Sen frågade han hur det gick med renoveringen, jag sa "Ja.. jo"
"Behöver du hjälp?"
"Ja.. jo"
"Okej, jag har inget för mig idag, jag ska bara hem och duscha så tar jag med mig mina monsterverktyg och A och kommer över."
"Ok!" häpet. "Jag kan baka pannkakor" Gah-gah-gah..
"Jaaa! Va gott!"

(Till saken hör att jag råkar veta att dom av nån anledning verkligen gillar mina pannkakor, även om det är helt vanliga pannkakor - recept ur rutiga kokboken.. uhm.. med blåbärssylt och lyx-vanilj-glass förvisso.)

...Och där hade jag suttit i klistret och undrat hur allt skulle hinnas med, efter konvalesensen och allt...
Så fanns hjälpen så nära!

Värdens bästa kompisar, dom har jag. Yiippi!


(Det gäller även andra kompisar också, och andra som är kompisar till kompisar som har kompisar osv. osv. bla. bla.)

QX Diaries - Smokin'

Redan för ett halvår sedan började tjatet.
"Ska du sluta röka nu?"
"Hur ska du göra när den nya lagen träder i kraft?"

Åt helvete. Jag tittade surt på dom.
Jag ska sluta innan jag fyller trettio, det har jag alltid sagt, så är det. Och hur det blir med min rökning när den där lagen träder i kraft, det kändes som ett problem för en annan dag. Inte nåt att sitta och oroa sig för, ett halvår innan.

Jo, jag försöker ta problemen som dom kommer.
På det viset påminner jag ibland om en struts.

QX Diaries - Rafael Nadal

Rafael Nadal spelar imponerande och fokuserad tennis.
20 vunna matcher i rad.
Igår lyckades han samla ihop sig - rutinerad som han är.
19 år gammal!

Herregud.. jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde när jag var 19!
Men det var nog inget fokuserat, rutinerat eller särskilt imponerande.

QX Diaries - Sannorlikheter

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.
Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.
Jag menar före Harrysburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrysburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrysburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.
I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrysburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrysburg hade hänt.
Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrysburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.
Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller...
Sen är det också det att om det som hände i Harrysburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrysburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.
I varje fall inte i Harrysburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.
Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrysburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.
Så att dom inser att det som hände i Harrysburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

QX Diaries - Att välja strider

Man ska välja sina strider.
Vissa ska man gå ifrån, andra måste man liksom kämpa sig igenom.


Så kom älskade kusinen ut för sin pappa. Stora stygga pappan.
Han tog det inte. Nu vill han inte ha så mycket med henne att göra, ska inte ställa upp på samma vis. Mamman ringer och säger till henne att, "Se nu vad du har gjort. Pappa sitter här och gråter!".

När hon var liten "separerade" hennes föräldrar för en stund, allt var rätt turbulent och mormor brukar berätta för mig hur kusinen slets mellan mamman och pappan, bodde hos mormor - skulle hem. Men vart? "O, mormor jag vet inte vad jag ska?" sa hon och grät.
Vem ringde då till mamman och pappan och sa åt dom att "vafan håller ni på med... ser ni inte vad ni gör. Hon sitter här och gråter!"
Ingen.

Jag rymde hemifrån när jag var 17. En vecka senare satt vi på SOC hela familjen. Skulle disskutera igenom varför allt blivit så knasigt. Min pappa var jättearg. Ställde ultimatum och sa "Kommer hon inte med oss hem idag så tar jag livet av mig!" Jag var på väg att åka hem när han sa så, jag ville ju inte att han skulle ta livet av sig. Tok heller.
Samtidigt var ju poängen med hela grejen att bryta sig loss, visa dom att jag inte var en bejby längre.
Jag kan själv!

Så jag åkte inte hem, då skulle han ju ha vunnit igen. Och min kvalificerade gissning var att det var ett löst hot. Desperation. Han hade ju dessutom mamma. Jag kände mig rätt så ensam i världen.
Hade jag åkt hem så skulle ju allt slit som varit den veckan med att bo under broarna, livet i en liten väska, sova hos olika kompisar också ha varit förgäves.
Jag kunde inte bara ge mig.

Till slut löste sig det hela, tre månader senare flyttade jag hem, poängen var gjord och utan den hade vi inte varit där vi är idag. 3 vuxna männsikor med samma efternamn. Där man får tycka olika och vara som man är, vi hör ihop och stöttar varandra oavsett. Sen att vi alla är lite idioter lite till mans sådär, ibland.. tjaa.. vad spelar det för roll, på det stora hela?
Det är det fina med en bra familj.

Jag ringde till min pappa och förklarade läget igår, med kusinen. Hon har oss, "Ja och det ska hon veta, att hit får hon alltid komma, hon är alltid välkommen".
Han trodde också att det skulle lösa sig. Att morbror skulle ta sitt förnuft till fånga och allt skulle lösa sig till slut. "Det kan du hälsa henne."
"Ja, det ska jag".

QX Diaries - TeaterVännerna...

Teatervännerna.
Jag trodde nog att alla trevliga männsikor hade tagit slut tills jag träffade dom. Men det hade dom inte.

Tillsammans vann vi popquizet igår.
Äntligen.

Så jävla bra är vi!

QX Diaries - Flickan och skulden

Bättre sent än aldrig.

Läs. Läs. Läs.

QX Diaries - Mannen på bilden

En okänd man spolades upp på stranden i England.
Han pratar inte.
Men han spelar piano.

Detta mina vänner, är sommarens stora följetong.
Mannen på bilden. Vem är han?


Mommi, mommi!
Häppy börtdäj.

Du ska få den finaste tröjan jag kan hitta.
Kanske får jag den finaste tårtbiten.

QX Diaries - Jag drömmer i mat

"Is being an idiot like being high all the time?"
- No, not really! : )



Jag drömde om mat i natt.
Var hemma hos min moster och firade att hon fyllde år. Hon hade ambitiöst nog lagat en maträtt för varje rum i hennes hus, och hon hade rätt många rum.
Jag tyckte bäst om maten i det gråa rummet - nåt ciabata-bröd fyllt med kyckling-gucka, jag backade en gång på den, avslutade med tårta (i det rosa-röda rummet).
Blev sjukt mätt.
Sen vaknade jag - intressant nog fortfarande mätt.

QX Diaries - Monika Z's äpplen

Det är soligt och dom spelar "gröna små äpplen" på radion.

"Fint som snus", som morfar skulle ha sagt.



p.s. när jag skrev de där visste jag inte att allas vår monika z hade omkommit. till saken hör att det visste dom nog inte på radio heller. dom spelade nog mest låten för att den är fin och för att hennes namn kommit på tapeten i samband med, vad som då "bara" var en brand.

QX Diaries - Ödet var min ovän

Mina nya grannar poppar "ödet var min vän (väg?)" med Nordman. Repeatar den så att väggarna skallrar, tidigt på söndagarna.
Sen borrar dom hål i väggarna.

Vilka gör så?
Dom kan inte vara helt friska.

QX Diaries - Lappad och klar

Ja, jag erkänner.
Det var jag som glömde tvätten i torkskåpet i 3 dagar.
Först igår såg jag nyckeln på hallbordet, men jag sprang verkligen snabbt och hämtade upp allt då.

Lappen som satt på skåpet sved att läsa.

Må jag brinna i helvetet. Punkt.

QX Diaries - Buisness as usual..

2005-05-09

Inköpslista:
- Mjölk
- Cykelhjälm
- Saker man kan göra senapspasta av
- En skiva
- Nån tröja
- Papper
- Saker som man kan göra en paj av
- En musik DVD


Ungefär 80% av alla inköpslistor inleder jag med 'mjölk'.

I Sienfield stå-upen påpekar han att mjölk är den sak man alltid köper eftersom man aldrig är helt säker på om man har eller inte har.

Mjölklagen är att man inte vill stå utan mjölk, därför köper man alltid med sig en hem och plötsligt har man 3 liter som i kylskåpet.
Man undrar hur man ska hinna dricka upp allt.

Utjämningsprincipen är när hjärnan kompenserar alla onödiga mjölkinköp genom att få dig att gå ner till affären och köpa allt du ska ha UTOM den mjölk som var upprinnelsen till att du gick ner dit från första början.

Mjölken ställer dom alltid längst in i affären, eftersom det är den där grejen som folk nästan alltid köper. På så vis tvingas vi passera alla andra saker och kanske suktas vi och nyper åt oss nåt av detta också. Då blir han som äger affären glad och tycker att det var väldigt listigt av honom att ställa in mjölken där. Längst in.

Ibland flyttar jag ner mjölken på inköpslistan för att den ska komma i rätt ordning när jag handlar. På det viset hoppas jag kunna slippa springa fram och tillbaka efter allt jag ska ha.
Ordningen är; frukt, pasta, konserver - soppor, kött och fisk, bröd, müsli, sylt, mejeriprodukter, rengöring - hygien och snacks (?). Sist finns lämpligt nog frysvarorna och tuggummit som jag aldrig köper.

Hur praktiskt är det inte att ha koll på detta?

QX Diaries - Pest eller kolera?

Vad är det för dag idag?

Jag tvättar och diskar. Dricker kaffe och funderar.

Det blir pokerkväll idag. S:ans idé, hon ringde i början på veckan och frågade om jag ville vara med... "Men vi ska inte spela om pengar, istället tänkte jag att man kunde ta med sig någon sak, en sak som man inte behöver, men som kan vara av värde för någon annan."
Mjorå.. de kan jag vara med på, tyckte jag.. sekunden efter hade hon övertalat mig att stå värdinna för kalaset också.

Och här sitter jag nu!
Ska bränna en skiva som min grej men vet inte på vilket tema.
Så jag dricker kaffe och funderar.

Veckans bok är "Pest eller Kolera" (A. Lantz, K. Eriksson, O. Karlsson)
Vad väljer du?
Att alltid dusha för varmt ELLER för kallt?
Att du tänder på clowner ELLER att alla clowner tänder på dig?

A-M och A-L var förbi i veckan. Det var det bästa! : )

QX Diaries - Cheshire Cat

Cheshire Cat: If I were looking for a white rabbit, I'd ask the Mad Hatter.

Alice: The Mad Hatter? Oh, no no no...

Cheshire Cat: Or, you could ask the March Hare, in that direction.

Alice: Oh, thank you. I think I'll see him...

Cheshire Cat: Of course, he's mad, too.

Alice: But I don't want to go among mad people.

Cheshire Cat: Oh, you can't help that. Most everyone's mad here. [Laughs maniacally; starts to disappear]

Cheshire Cat: You may have noticed that I'm not all there myself.

QX Diaries - Taxiii

Vid halvfyra-rycket, natten mot lördan åkte jag svart-taxi för första gången.
Och det säger typ allt.

En fin idé var annars trehjulingar för vuxna.
Sånna som man hade på dagis och lekte tjyv, polis och ja, taxi med.
"Skarru me, eller?"
"Ja, till rutchkanan."